22 oktober

Två dagar före den tredje behandlingen.

Jag känner mig lite trött men förmodligen inte mer än normalt en söndagkväll när klockan snart är nio. I tisdags fick jag min peruk, tillklippt och så fin som det gick att göra den. Då hade jag också bestämt mig för att raka av håret. M och min bror hjälptes åt att göra det med min brors hårtrimmer. Det var coolt! Jag såg väldigt fin ut och kände mig oerhört mäktig. Lite läskigt var det dock när håret började falla av och till slut låg där i en hög på golvet, tjock, mörkt. M och min bror kunde knappt slita blicken från mig. Det tyckte också att jag såg mäktig ut. Jag kände mig så speciell och då inte på ett negativt sätt. Men morgonen därpå, då jag hade bestämt mig för att gå till jobbet, blev svårare. Jag visste inte om jag skulle ta på mig peruken trots att jag tycker att den är alldeles för ”fluffig” och liksom tillgjord. Jag tyckte att jag var mycket snyggare i en sjal virad runt huvudet och ett par snygga örhängen. Men hur skulle jag göra om jag gick till jobbet med sjalen och sen, en annan dag, kände för att ha peruken istället? Skulle det inte bli märkligt då? Efter att ha ringt både till min bror och till M för att be om råd så virade jag sjalen runt huvudet och gick iväg. Det hela blev väldigt odramatiskt, jag kände mig inte uttittad och jag tog lite grann greppet över situationen själv genom att säga något om att jag hade skaffat mig en ny stil till alla jag mötte.

Igår var jag på stan och försökte hitta några fler passande sjalar som jag kan variera med. Hittade en svart som var ganska bra men upptäckte senare att den tyvärr kliade lite. Den lila, silkiga som jag hade sedan tidigare är perfekt i både längd och bredd så det blir nog svårt att hitta en som är lika bra.

Imorgon är det dags att träffa doktor Johansson igen och på tisdag genomförs alltså behandling nummer tre. Jag är inte särskilt orolig. Men jag undrar väldigt mycket om tumören faktiskt krympt. Det känns ju så eftersom jag inte har några problem med andnöd som jag hade före första behandlingen. Jag är övertygad om att de vätskor som sprutats in i min kropp för att attackera cancercellerna har haft avsedd verkan och att tumören har krympt ihop ordentligt.